KRÖNIKA: Myter om Riksbasketgymnasierna

Knappast någon företeelse inom den svenska basketen är så omdiskuterad som Riksbasketgymnasierna, RBG. Vi har ju i landet två sådana, belägna i Huskvarna respektive Luleå.

Det finns väl knappast heller någon företeelse som det finns så mycket myter om. De största myterna handlar om att det är Svenska Basketbollförbundet som styr och ställer på våra RBG, och att det är förbundet som betalat fiolerna.

Inget av det kunde vara mer falskt. I själva verket är det största problemet med våra RBG att förbundet inte har någon tydlig samordning eller idé om hur verksamheten skall bedrivas. SBBF är visserligen huvudman (ansvaret för alla Riksidrottsgymnasier ligger dock på RF), och det finns en verksamhetsidé, att våra RBG skall utbilda internationell elit, men där stannar det.

Våra två RBG är självständiga entiteter, som rekryterar sina medarbetare och bedriver sin verksamhet efter eget huvud. Om någon tror att förbundet ger pekpinnar om att ”så här skall ni göra”, eller att Huskvarna och Luleå pratar ihop sig om hur man skall bedriva verksamheterna, så är det dags att tänka om.

Ett exempel är vilken typ av elever som skall tas in. När Miki Herkel drog igång Sanda hade han den tydliga idén om att spelare från ”mindre” basketorter skulle prioriteras eftersom de hade de sämsta förutsättningarna till träning och utveckling i sin hemmamiljö.

Det finns krafter på förbundet som numera menar att ”de bästa” vi har i landet skall gå på RBG, men ingen tydlig linje drivs. Det som verkar gälla är att respektive RBG satsar på de bästa av de som söker.

Vad gäller ekonomin på RBG är förbundets insats minimal och lär inskränka sig till spelarnas årliga licensavgifter! Det finns ett bidrag som slussas via RF till respektive anordnande kommun, men uppskattningsvis 80-90 % av totalkostnaden för våra RBG bekostas av de två anordnande kommunerna, Jönköping och Luleå.

Eftersom det är de två kommunerna som betalar för kalaset och lägger upp de miljoner som krävs, skall vi förmodligen skänka en tacksamhetens tanke till dem. Det är tack var Jönköpings och Luleå kommun som vi kan ha våra två RBG.

Det betyder ju inte att det inte skulle fungera på andra orter, men är ett faktum att tänka på för de som gnäller över att RBG inte ligger i deras hemkommuner. Det är många som skulle vilja ha ett RBG på sin hemmaplan, men då gäller det att få kommunen att skicka in det som krävs, för från förbundet kommer inga sekiner.

Man kan föra vilken diskussion man vill om i hur bra eller dåligt Sanda och/eller Luleå BG fungerar och i vilken mån de förmår utveckla och producera elitspelare, men det är inte det som är poängen här.

Saken är istället den att vi skall vara glada över att det finns två kommuner som vill bekosta alla de miljoner som det krävs för att hålla igång våra RBG, men att det naturligtvis är synd att det inte finns klarare linjer och strategier för hur verksamheterna skall bedrivas. Det är en angelägenhet för skolledningarna och ledarna på de respektive orterna, vilket nog kan vara bra men kunde vara oändligt mycket bättre.

Jag vet inte hur det ligger till med Sanda, men om t ex Luleå skulle bli av med sin RBG-status, så är det inget som ur konkurrenssynpunkt skulle göra livet enklare för den ort/kommun som får ta över. Det är en typ av argument som ofta hörs, d v s ”om vi bara får ha ett RBG hos oss, så skulle vi få alla duktiga spelare till oss”.

Så enkelt är det helt enkelt inte. Satsningen på basketen är en prioriterad fråga i Luleå, d v s i kommunen. Skulle de bli av med sin RBG-status, så är det inget som skulle stoppa deras vidare satsning.

Snarare skulle det förenkla saker och ting för dem och få dem att agera ännu bredare. De skulle t ex få helt fria händer vad gäller marknadsföringen och bearbetningen av potentiella spelare, och de skulle slippa eventuella ”måsten” som påläggs av RF, och skulle kunna satsa fullt ut efter eget huvud och egna prioriteringar.

Notera: Åsikterna som uttrycks i krönikan är helt och hållet mina egna och skall inte uppfattas som ställningstaganden från SBBK.

Av: Tapio Joulamo